Det kommer inte bli ett lyckligt slut, inte för mig

Men låt mig få möta slutet, lyckligt eller inte

Jag bryr mig inte längre

Jag vill bara att det ska sluta göra så satans ont.

Är så sjukt less på att brutna löften, alla svek.

Jag bryr mig inte längre när folk lovar mig saker, för jag vet att de för det mesta inte håller det. Det är det enda sättet för mig att skydda mig själv.

Och jag vet, jag vet jag vet jag vet, att jag också sviker.

Har jag någonsin hållt ett löfte? Vad har jag för rätt att klaga på brutna löften, när jag själv bara bryter, ljuger och sviker?

Det finns så mycket frågor, frågor utan svar.

Varför gör det så ont att andas?

Varför försvinner alla omkring mig

när jag står kvar, ensam och rädd

Varför är det alltid jag som blir lämnad?

Varför har jag inte modet att vara den som lämnar...?

Och varför har tårarna tagit slut?

Ännu en svart, blodig natt ligger framför mig. Men jag ska klara det, av en enda anledning. Min älskade älskade syster. Hon är värd att stanna för. Jag hoppas jag lyckas göra det också, fastän allt annat faller isamman.

Åh, vad jag önskar. Jag önskar jag kunde leva i en värld där ingen någonsin dör. Att jag kunde våga somna utan att var skräckslagen att någon jag älskar försvunnit under natten. Mitt liv styrs av rädsla.

What I really meant to say
Is I'm sorry for the way I am
I never meant to be so cold

I never really wanted you to see
The screwed up side of me that I keep
Locked inside of me so deep
It always seems to get to me
I never really wanted you to go
So many things you should have known
I guess for me theres just no hope

..................................................

 

emma

19 maj 2008 07:32

jag önskar också mig en värld där ingen dog. jag vill också kunna somna utan att behöva vara orolig att du gjort någonting du inte ska. Jag älskar dig alex. Jag önskar bara att jag visste hur jag skulle kunna hjälpa dig

http://www.enrosagurka.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det känns som att det är påväg uppåt nu. Till slut. Hoppas, hoppas. ...

Så... Idag har jag varit på BUP igen, äntligen >.< Det gick väl okej, eller, egentligen inte. Det känns som att de håller på att avsluta för mig så att jag inte ska komma dit längre. Men vafan, jag behöver gå där. Helst en gång i veckan ...

Det är konstigt egentligen, förut grät jag nästan aldrig. Nu däremot kan jag inte sluta. Jag gråter och gråter och gråter, utan någon speciell anledning. När jag var yngre var jag rädd för att visa känslor, därav så grät jag inte. Men nu så verkar ...

Ibland är det bara fel. Oftast är det jag som är fel

  Pappa bara klagar, men jag ska till mamma imorgon. Till helgen så blir det Norrskrammel på Norra Berget. På lördagen spelar Mimikry och Secret Holiday, måste ses! Vill ha roligt, även om det bara är på ytan jag blir glad, så är det bättr...